Historik om Tollstorps by

Byn Tollstorp är, enligt professor Alf Önnefors historik för Hovmantorp, anlagd någon gång under 1100-talet. Namnet Tolls­torp kommer troligen från det förkristna namnet Tolle liksom namnen på orterna Västorp från Väste och Hovmantorp från Haumund. Alf Önnefors anger att det åren 1541-1545, fanns åtta gårdar i Tollstorps by. Vid storskiftet i Tollstorp åren 1790 - 92 fanns det fortfarande åtta gårdar i Tollstorps by. Vissa av gårdarna hade då flera ägare. Följden blev att dessa måste delas och någon gård t.o.m. tredelas. Tudelade blev Västre­gården, Norregården och Jonsagården. Tre­delad blev Södregår­den. Senare, strax efter Laga skiftet åren 1877 - 83, blev dock ena delen av Jonsa­gårdens inägomark inköpt till andra gårdar i byn. Därmed blev det kvar och bestående tolv gårdar, som alla hade gårdsbyggnader.

Tollstorp var från början en utmark till Fägerstad eller Furuby i väster. Furuby är en mycket äldre ort än både Tollstorp och Hovmantorp. På samma sätt kan Hovmantorp vara en nyodling på marker, som varit utmark till Tollstorp.

Tollstorp ligger i Hovmantorps socken. Den äldsta kända handlingen angående Hovman­torp är ett pergament-brev, som är utfärdat Allhelgonadagen år 1389 i vilket två män vid namn Johan Karlsson och Erland Knutsson skiftar ett arv, som utfallit efter en man som heter Sune Gunolsson i Hamundatorp.

År 1541 fanns i Hamundatorp eller Hovman­torp de intill varandra liggande skattegår­darna Norre- och Södregård. Gårdarna fick senare namnen Kårlanda respektive Hovman­torp. På 1600-talet ombildades gårdarna till säteri av bröderna Håkan och Bertil Skytte .

Den 30 april år 1543 slöts freden efter Dackefejden i Tollstorp. Gustav Vasas krigs­män och Dackes män samlades i någon av gårdarna i byn för att förhandla. Alla gårdar­na var då placerade vid det s.k. Haja Vägskäl, som senare alltid varit samligsplats för folket i byn. Kanske fanns det redan då en gästgivaregård här. Vi kan därför på goda grunder antaga att det var i någon av gårdarna här, möjligen i gästgivaregården, som Dackefreden skrevs under. Ett kungligt dekret om detta finns bevarat. Dackefejden rasade som häftigast från åren 1542 till hösten 1543.

År 1564 vid erläggandet av sitt "Tionde" till Herr Peder i Hamundatorp, visas det bästa skörderesultatet av Skattebonden Knut Persson i Tollstorp med 9 skäppor råg och 12 kappar korn d.v.s. 2 tunnor korn i nutida mått 329,6 liter korn.

En av knektarna, som deltog i sju-årskriget mot Danmark var Nils Gummesson i Tollstorp för en ½ gård. Han var son till Girmund Gummesson i denna by.

I fogden Eskil Nilssons räkenskaper för år 1565 förekommer en lösskrift där det står antecknat om 20 bönder, som i gräns­socknarna mot Blekinge var med och dödade en förbrytare, vi namn Mårten Sågare. En av dessa bönder var skattebonden Knut Svensson i Tollstorp och som därför erhöll ett års frihetsgärd för sin gård. Under 1600-talet antecknas också att förmögenheten bland folket hade blivit sämre och där bl.a. Per Heggasson i Tollstorp inte har någon boskap kvar på sin gård.

Den senare, Smeden Sven Larsson, fick 2 mark silvermynt för en kyrknyckel, som han gjorde av sitt eget järn till Hofmantorps kyrkodörr.

Petrus Tollstorph = Regementspräst och son till bondeföräldrar i Hofmantorp. År 1706-1742

Måns Dagsson och Thore i Tollstorp blefvo utvalda till Herredagskarlar till den sista Martij uti Stockholm år 1622 och det blev sagt att det skulle gifvas half mark af var gård i Häradet och 2 öre i Frälset (till detta).

År 1830 fick torpare Ander Peter Petersson på Rosendahl i Tollstorp 8 Rdr för sin enda ko ur skallkassan. Kon hade vargen tagit. Peter Jönsson i Gertonsgården fick 3 Rdr 24 sk för en stut och några får. Även dem hade vargen tagit. År 1848 fångades 16 rävar, 1 utter, 1 mård samt 4 hökar i Hovmantorps socken.

På kartan av Hans Ruth från år 1663 över Konga Härad fanns i Tollstorp följande gårdar: Södregård, Jonsagård, Västregård, Häggagård, Jertonsgård, Norregård, Torsa­gård och Lillegård. Som synes stavas Jertonsgård på olika vis i olika tidsåldrar. D.v.s. Gertonsgård, Jertonsgård och Hjertonsgård. Antalet gårdar var då fort­farande 8 st.

Omkring det s.k. "Haja Vägskäl" byggdes den ursprungliga byn och här har sedan äldre tider varit Tollstorps­bornas givna samlings­plats. Här möttes man om det gällde en byastämma ute i det fria eller samman­träde av något slag inomhus. Även i senare tider, in på 1900-talet, var "Haja Vägskäl" mötesplatsen. Här samlades också ung­domarna på helgdagskvällar. Ja, t.o.m. kunde en "Svängom" tas här i vägskälet om någon speleman fanns till hands.

Omkring vägskälsplatsen fanns under flera århundrade, fram till Storskiftet i Tollstorps by åren 1790-92, sex av Tollstorps oskiftade gårdar med sina byggnader kvar. Då blev en viss omflyttning gjord.

En större omflyttning, där alla kvarvarande gårdsbyggnader berördes, kom till stånd vid Laga Skiftet åren 1877-82. På platsen finns i dag endast grundrester efter samtliga gårdsbyggnader kvar i de flesta fall väl synliga. Dessa grundrester har, så långt möjligt, blivit uppmärkta med gårdsnamn.

För att vi bättre skall kunna följa byns successiva förändring  med och förstå de två skiften som förekommit i Tollstorp by med cirka 90 års mellanrum, Storskiftet och senare Laga Skiftet, har jag ritat om äldre kartor och gjort dem mera åskådliga i lämpligare skala och färg. Laga Skiftes kartan finns dessutom uppsatt vid "Haja Vägskäl". Anmärkningsvärt på denna karta är grundresterna efter den omtalade och på den tiden flitigt utnyttjade Tollstorps Gästgivaregård. Gården var Torsagården. För övrigt hänvisas till vanliga skiftes­hand­lingar, som arkiverats, tillsammans med den originalkarta. hos Hovmantorps Hembygds­förening.

Bilder på de centrala delarna av Tollstorps by vid Storskiftet och vid Laga skiftet har bearbetats ytterligare för att bifogas här. På storskifteskartan finns järnvägens sträckning inlagd för att underlätta jämförelse med senare kartor.

Karta och boende